Janne
Björkman
Ombladat - ett annat bibliotek.
Sambiblioteket, Härnösand. Till 15 nov.2005
Ett annat sorts bibliotek har uppställts på Sambiblioteket utställningsrum. Janne Björkman har gjort en konceptuell utställning kring begreppet text, där ordets meningsbärande syfte har smulats ner till förmån för dess fysiska och visuella innebörd.
©Janne Björkman, detalj ur "2
x bibel" (vävd väst)
Ordet ”text” kommer ju också från latinets ”textus” lika med ”vävnad”. Janne Björkman har använt blad från böcker och textremsor som han sedan limmat, sytt, vävt, rullat och hopsnört. På utställningen ser man en mängd smala strutformade pappersobjekt stående på golvet, tre lagerhyllor med olika kraftiga snören, en avskalad julgran med pappersbollar, samt det mest iögonfallande verket som på något sätt bildar essensen i utställningen. Det är den stora textilen han hängt upp på ett kors, där smala textremsor av en hel bibel med minutiös skicklighet vävts ihop till ett sorts klädesplagg, om det nu är en väst eller prästkappa. I samtliga objekt eller kanske rättare textskulpturer är det omöjligt att försöka läsa text som bildar hela meningar eller något sammanhang, frånsett några lösa fragmentariska rader på hyllorna. Vi är så vana vid varje möte med text att den ska läsas eller förstås och skapa något så när logiska berättelser. Men här har ordet malts ner till dess visuella förutsättningar, till grafisk trycksvärta på boksidor av papper som klippts ut och övergått till språkmaterial att leka med och omvandla till något annat. Man skulle kunna likna det vid en slags ord-återvinning, en destruktion och en dekonstruktion av bokens text till en ny användning. Kan då texten frigöras från språkets bojor och bli något annat än obegripliga mönster av svartvita prickar och sotflagor? Jag tror dock inte att Janne Björkmans projekt handlar om litterär eller filosofisk postmodern dekonstruktion, jag förmodar att han vill närma sig uppgiften på ett mera oskyldigt och lekfullt sätt. Man skulle kunna tänka sig att resultatet kunde bli nog så utflippat och kaotiskt, men det som förvånar mig är att han skapat en så pass stram och nästan sakral installation. Det exemplifieras i det vertikala formspråket, den genomgående vita färgen, de tydliga korsen i granen och västen. Den religiösa metaforiken och det minimalistiska greppet skapar känsla av något musealt, oåtkomligt, hårt tilltyglat. Orden är frisläppta men fortfarande under kontroll. Ett annat bibliotek men dock ett bibliotek.
Jan K Persson, text
Torgny Åström, foto
